Det som i dagligt tal kallas Öresundsbron utgörs av en bro, en konstgjord ö och en tunnel och hela förbindelsen är 16 kilometer lång. Den färdigställdes år 2000 och omfattar både väg- och tågtrafik. Ungefär sju miljoner fordon passerar förbindelsen varje år, varav cirka 90 procent är personbilar.

Förbindelsen ägs av Öresundsbrokonsortiet, som ansvarar för drift och underhåll. Konsortiet ägs i sin tur i lika delar av den svenska och den danska staten.

– Öresundsbron ska stå i 200 år. Det sämsta som kan hända är att vi inte är rationella i vårt underhållsarbete. Det ställer krav på vår leverantör – vi vill att underhållet ska vara så rationellt och effektivt så att behovet av underhåll inte ökar med förbindelsens ålder, säger Bengt Hergart, anläggningsdirektör på Öresundsbron.

Sedan 1 maj 2022 svarar Coor för det tekniska underhållet längs vägdelen av Öresundsförbindelsen. Det handlar om exempelvis övervakningssystem, fläktar, skyltar, vägbommar och belysning, sammantaget 40 000 inventarier, av vilka Coor ansvarar för drygt hälften. I samarbete med Öresundsbrokonsortiet utvecklar Coor ett datadrivet underhåll.

– Av våra 40 000 inventarier vill vi att 10 000 ska vara datadrivna år 2025. I dag handlar det om 4 250, och de allra flesta har blivit datadrivna tack vare Coor, berättar Bengt Hergart.

Datadrivet underhåll innebär att underhållet är behovsstyrt i stället för frekvensstyrt. I stället för att utföra underhåll utifrån en kalender är det sensorer längs med förbindelsen som signalerar när det är dags för en insats.
‍
– Att fjärrövervaka och enbart åtgärda när det verkligen behövs är mer effektivt än att åka ut och göra underhåll en gång i månaden, säger Bengt Hergart.

Ett rationellt underhåll innebär också analytisk felsökning. I stället för att bara reparera ett fel krävs en analys av varför felet uppstod och hur nya fel kan förebyggas.
‍
Ett grundläggande krav från Öresundskonsortiet är en ständig utveckling av underhållsarbetet, utan att förbindelsens tillgänglighet minskar eller säkerheten försämras. Datadrivet underhåll är ett exempel på utveckling, nya metoder för att rent praktiskt utföra underhållet ett annat.
‍
– Det är inte svårt att hitta en partner som kan utföra underhåll, men vi ville hitta någon som även har vilja och förmåga till utveckling, säger Bengt Hergart.

Och det är här Coor kommer in i bilden. Tillsammans har Öresundskonsortiet och Coor ingått ett partnerskapsavtal som sätter utveckling, men också den gemensamma vinningen, i fokus. Bengt Hergart berättar att fyra principer är centrala i samarbetet: Skälighet och ömsesidighet, lojalitet, självständighet och jämställdhet samt ärlighet och transparens.
‍
– Vi detaljreglerar inte arbetet utan känner förtroende för varandra i arbetet mot gemensamma mål.
‍
Enkelt uttryckt utgår ersättningsmodellen från en gemensam budget där Coor i utbyte mot en låg timkostnad är garanterad ett minsta vinstpåslag, som kan bli större om de gemensamma målen nås. Därtill kommer att om budgeten underskrids delar partnerna på vinsten.

– Det råder full transparens vad beträffar våra kostnader. Om vi gör det vi ska och levererar med kvalitet får vi en marginal. Avtalet innebär att vi underhållsplanerar, kvalitetssäkrar och utvecklar i samsyn. Och det innebär att vi kan vara långsiktiga i vår affär och våga satsa, säger Erik Bustad, kontraktschef på Coor.

Bengt Hergart anser att partnerskapsavtalet har lockat fram den bästa kompetensen hos Coor.
‍
– Vi har visat att vi är långsiktiga, utvecklingsinriktade och betonar samarbete. Coor har å sin sida visat att företaget har den kompetens som krävs för att driva utveckling. Tillsammans har vi skapat ett gott och utvecklingsinriktat samarbetsklimat. Det fungerar väldigt bra, säger han.

– Bron är tänkt att stå i 200 år och det ska vi bidra till. Vi vinnlägger oss om en framtidssäkrad och hållbar leverans, säger Erik Bustad.